27th March, 2015 - Julia Svensson - No Comments
KONST. Akram Zaatari. Moderna Museet. Stockholm. T o m 16 augusti.
När Israel attackerade Libanon 1982 beordrades stridspiloten Hagai Tamir, som egentligen var arkitekt, att bomba ett mål i Saida. Tack vare sin kännedom om byggnader förstod han att platsen han skulle bomba var antingen ett sjukhus eller en skola. Därför vände han om och släppte bomberna över havet i stället.Myten om ”piloten som vägrade bomba” florerade i den libanesiska staden Saida när konstnären Akram Zaatari (född 1966) var tonåring. Zaatari är i dag en framstående person på Beiruts samtida konstscen och har bland annat grundat konstinstitutionen Arab image foundation, som består av en stor samling fotografier från den arabiska världen.
Det poetiska filmverket ”Letter to a refusing pilot” är hans hyllning till Hagai Tamirs modiga val. En motståndshandling så speciell att den förvandlades till en myt.
Verket, som visas längst in i utställningen, är en 34 minuter lång video om den modernistiska skolbyggnaden sedd ur olika vinklar. Filmen är också ett collage av familjefotografier och på ett ställe ackompanjeras bilderna av Françoise Hardys ”Comment te dire adieu”. Men mest drabbande är scenerna med tonårspojkar som viker pappersflygplan och släpper dem från ett av Saidas hustak. De far mot himlen i drömska formationer och blir en smärtsam kontrast till bombplanen som flyger över staden.
Mitt emot filmduken står en ensam gammal biostol, en symbol för piloten och hans enastående handling. Stolen riktas mot en annan film, som baseras på fotografier som Zaatari själv tog dagen då Israel invaderade Libanon, den 6 juni 1982. Denna film var också Libanons bidrag till Venedigbiennalen 2013.
I rummet intill fascineras jag av fotoserien ”Itinerary”, ett verk som bygger på arkivmaterial och täcker tre väggar. Fotografen Hashem el Madani drev en porträttstudio i Saida på 1950-talet. Här visas hans många bilder av butiksinnehavare framför sina butiker. Men Zaatari vidgar perspektivet med en egen replik på serien; han har tagit bilder av samma butiker och deras nuvarande ägare. Ett lyckat giftermål mellan forskning och konst.
De flesta verken är konceptuella och komplexa. Utöver människors historier berättar Akram Zaatari om berättandets verktyg: kameror och projektorer. Vilket bidrar med ytterligare en dimension men säkert också gör att utställningen kan upplevas som krånglig att ta in.
Att Moderna museet visar smalare utställningar är utmärkt. Man skulle också ganska enkelt kunna förhöja upplevelsen av dem, till exempel med guider som cirkulerar bland publiken. Zaataris verk får ett betydligt större djup tack vare de medföljande texterna; ett litet sammanfattande programblad samt en tunn katalog som ger bakgrunden till ”Letter to a refusing pilot”.
För min del kunde texterna ha varit ännu utförligare. Men med deras hjälp blir utställningen en historia om hur ett krig kan skapa en konstnär och hur en konstnär i sin tur kan hjälpa en stad att skapa sin historia.
Publicerat i Dagens Nyheter 2015–03–27.
Ingen Kommentar
Ingen Kommentar
Kommentera