Det andra Indien

8th March, 2011

Gulabi Gang. Foto: Johanna Wallin

Det var på en reportageresa i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien för ett par år sedan som jag träffade Sampat Pal. Hon var inte bara ledare för den feministiska rörelsen Gulabi Gang, rosa gänget. Hon var också en av de starkaste och mest speciella personerna jag mött.

Därför var det med extra stort intresse som jag såg Kim Longinottos film “Pink Saris” på Panora i Malmö i söndags.
Longinotto berättar historien om hur Sampat Pal blev bortgift som tolvåring, och flyttade hem till sin mycket äldre makes familj där hon utnyttjades och misshandlades. Och hur hon nu med små medel och en aldrig sinande vrede, hjälper utsatta kastlösa kvinnor att göra det bästa av sina, med västerländska mått, rätt hopplösa situationer.

Filmen är mer än ett nära porträtt. Den ger också en bild av ett Indien – bortom hightech och litteraturboom – som inte får glömmas bort. Landsbygden, som fortfarande styrs av förtryck, kastväsende och traditioner.
Ännu en chans att se “Pink Saris” finns ikväll, på Doc Lounge på Mejeriet i Lund.

Publicerad i Sydsvenskan 2011–03–08.

Postat av Julia Svensson - Kommentera

Ett globalt Indien

15th January, 2011

Bangalore är hemmaplan både för den indiska författaren Anjum Hasan och för Sophie, huvudperson i Hasans andra roman “Bort, bort” som Ordfront nu gett ut på svenska.
Sophie har lämnat lilla hemstad Shillong för att söka lyckan i den indiska IT-metropolen. Men hennes liv är lite av en besvikelse. Drömmarna om utlandsstudier har inte gått i uppfyllelse. Hon försörjer sig liksom så många andra indiska 25-åringar på ett telekomföretag. Hon har en kille vars stora mål, i enlighet med rådande konsumtionshets, är att köpa en SUV. Sophie bestämmer sig för att återvända till sin hemby – men väl där är ingenting som förut.

Anjum Hasam, ett stort namn i Indiens unga författarboom, skriver med en ordrik bastant prosa – som liksom hos hennes landsman Aravind Adiga, är rik på indisk vardag. Men skillnaden mot Adiga är att Indien här inte är stilbildande eller exotiskt – Indiens många extremer förstärker snarare det universella i berättelsen. Sophies erfarenheter är inte exklusivt indiska – utan handlar om livet, rotlöshet och den geografiska resan som kulturell klassresa.

Texten publicerades ursprungligen i Sydsvenskan 2011–01–15.

Postat av Julia Svensson - Kommentera

Väggval i Bombay

3rd January, 2010

Dhanya Pilo framför sin sebramålning på Chapel Road i Bandra, Bombay. Foto: Johanna Wallin

Idag publiceras äntligen Johanna Wallins och mitt sista reportage från Indienresan, i Sydsvenskan.

Det handlar om Wall Project, en gatukonströrelse i Bombay som Dhanya Pilo startade 2007 och som, enligt de frekventa nyhetsbreven på Facebook, nu sprider sig över Indien bland annat i Goa och Bangalore. Hittills har de målat över sextio väggar i Bombay.

Postat av Julia Svensson - Kommentera

Gulabi gang

26th July, 2009

I romanen The White Tiger skriver Aravind Adiga om The Darkness. The Darkness är Ganga-land, det gamla Indien bortom it-under och expanderande medelklass och där är det traditioner och familjeband och maffia och korrupta stadsöverhuvuden som styr människors liv och kvinnor gifts bort vid tolv års ålder och inte kan gå ut efter mörkrets inbrott. Fåfänga drömmar om att krossa patriarkatet känns sällan längre bort än just där.

I januari lämnade eminenta fotografkamrat Johanna Wallin och jag takterrassen i Bombay, landade i Lucknow och hyrde en chaufför och en tolk och en bil utan fjädring. Efter sju timmar i bil hamnade vi hos den vilda feministen och människorättskämpen Sampat Pal i byn Atarra.

Här, i dagens Sydsvenskan, kan du läsa hur det gick.

Och här kan du kolla in Johannas bildspel.

rosa4_467_245754a
Foto: Johanna Wallin

Postat av Julia Svensson - Kommentera

De bygger sina liv på vårt avfall

15th April, 2009

ind2_189224a

Dharavi, ett av världens största slumområden i Bombay, ska byggas om. En arkitekt som heter Mr. Mukesh Mehta, och som jobbat mycket i USA, har gjort planer på sjuvåningshus och bredare vägar som fallit delstaten Maharashtra i smaken. Ett nytt medelklassområde som ska ersätta de plåtskjul som idag hyser områdets en miljon invånare. Hans förslag om att uppgradera slummen är kontroversiellt.

Dharavi är av tradition en så kallat kreativ slum, med många industrier. Alla Bombays läderindustrier ligger till exempel här – och läderfärgning är så giftigt att det är olagligt. Men eftersom det är stora maffiapampar som äger fabrikerna får den fortsätta.

Denna aktivitet finns till exempel också i Rio de Janeiros favelas, kåkstäder. Det är paradoxalt, för även om de som jobbar med återvinningen, av bland annat västvärldens metall, it-avfall och plastprodukter, far illa av arbetsförhållandena och att utsättas för giftiga substanser, hjälper dessa arbeten många ur fattigdomen.

Många tror att valet i Indien, som börjar i dagarna, är avgörande för vad som ska hända med planerna för Dharavi framöver.

När jag var i Indien för ett tag sedan, med fotografen Johanna Wallin, gjorde vi ett reportage om villkoren för de människor som jobbar med Sveriges plastavfall. Och vad de tror om framtiden.

Läs artikeln i Sydsvenskan.

BIlden här ovan har Johanna tagit. Se hennes finfina bildspel kan du se här.

Postat av Julia Svensson - Kommentera