8th July, 2010
I nya numret av Modern Psykologi publiceras mitt reportage om staden och känslorna. Det vill säga vad stadsplanerare ska tänka på för att människor ska må bra i staden. Såklart ska du köpa tidningen nu.
Jag har bland annat intervjuat den danska psykologen Ingrid Gehl, som redan 1971 skrev boken Bo-miljö, och vars forskning varit grundläggande för den kände arkitekten Jan Gehl.
Texten har också publicerats på nätverket Yimbys hemsida, så den går att läsa här.
Postat av Julia Svensson - Kommentera
5th November, 2009
8 tips för dig som alltid är sen. Får man ljuga om jultomten? Snart kan du få terapi i din mobil. En ny tidning med känsla!
Rubrikerna kommer från den nya tidningen Modern Psykologi och de får mig att tänka på en självhjälpstidnings lockelser om bättring.
Första numret toppas med en blinkning till neonarcissismen. Vem tror du att du är? lyder frågan, och sedan får jag veta att jag inte alls är den jag tror att jag är. Mina vänners uppfattning om mig stämmer mycket bättre än min egen. I en värld som handlar om att bygga sitt varumärke, för att framstå på ett visst sätt, är det både intressant och läskig läsning. Men när jag är lagom uppskrämd kan jag göra ett självuppfattningstest och få tips om Facebook-applikationer som hjälper mig att bli en bättre människa. På en sidas snabb-kbt får jag dessutom lära mig komma i tid.
Modern Psykologi görs av gänget som står bakom Språktidningen. Den har samma populärvetenskapliga ton, inspirerad av en amerikanska magasin som Wired och Psychology today. Nutidsmänniskan är besatt av att förstå hur hon själv fungerar.
Precis som när Språktidningen lanserades, i kölvattnet av Fredrik Lindströms språkprogram i tv, är Modern Psykologi ett svar på en trend. Tv-serier som “In treatment” och “Tell me you love me”, mediedebatten om kognitiv beteendeterapi, och bokförlagens växande utbud av självhjälpslitteratur – har redan bäddat i hyllan på Pressbyrån.
Innehållet, som riktar sig till en bred målgrupp, är både seriöst och humoristiskt och sträcker sig från vampyrer till barn till historia till hjärnforskning. Nästan alla rubriker får mig att läsa vidare. Det enda som är lite trist är att alla de tydligaste avsändarna är män. Per Naroskin skriver krönikor. John Airaksinen testar terapiapplikationer för iPhone. Jens Liljestrand intervjuar Anja Pärson.
Kanske är det medvetet. Men även om Modern Psykologi inte vill vara ”ännu en självhjälpstidning som riktar sig till kvinnor” blir det en hel del självhjälp i alla fall, precis som förstasidan utlovar. Men vad gör man inte för att locka hugade plånböcker.
Tre tips:
FLM. Sverigetema. I nummer 7 får Richard Hoberts Tre solar en andra chans, och vi får veta varför Ica-Stig trängt in i folksjälen.
Bang. I senaste numret kollar Bang feminism utanför Sverige – med rapporter från bland annat Polen, Kirgizistan och Istanbul. Äntligen!
Salon.com. Andrew O’Hehir skriver intressant om ”Kidult movies” – barnfilmer för vuxna.
Publicerad 2009–11–05 i Sydsvenskan. Webblänk här.
Postat av Julia Svensson - Kommentera
15th May, 2009
När första säsongen av psykologserien In treatment började rulla på SVT i måndags hade jag hunnit läsa om halva Erica Jongs Rädd att flyga.
I boken reser en ung kvinna, som är gift med en psykoanalytiker, iväg på psykologkonferens och kärar ner sig i en annan psykoanalytiker. Med båda karlarna bedriver hon ständigt bråk in the name of Freud, barndomen och det undermedvetna. 1970-talets Amerika innan den kognitiva beteendeterapin slog igenom.
På psykologitimmarna på gymnasiet var Pavlovs hundar det närmaste vi kom kognitiv beteeterapi (kbt). På psykologi kurs A på universitet några år senare var kognitionskapitlet däremot ett av de viktigaste. Även om kbt 1999 mest var ett amerikanskt fenomen.
Vi vet vad som hände sen. Vi känner till kbt:ns segertåg över västvärlden. Kbt som snabbt botemedel för vanlig ångest, panikångest, tvångssyndrom, bulimi, sömnsvårigheter, oro, alkoholism och andra destruktiva –ismer.
I Sverige vill Socialstyrelsen nu låta kbt ersätta antidepressiv medicinering av olika slag. Metoden fokuserar på snabba resultat, med utgångspunkten att alla människor fungerar ungefär likadant. Terapeuten använder sig av en effektiv modell för att komma tillrätta med patientens symptom. Slutmålet är att patienten ska funka som sin egen terapeut.
Att den långsamma psykodynamiska terapin fått träda tillbaka är precis som det ska. Kbt:ns synsätt passar utmärkt när allt handlar om projekt och individansvar. Projektanställningar, projekt: familj och projekt: livet. Mår någon dåligt är det i första hand symptomen som bör fixas. Människan som robot: ska helst kunna laga sig själv och sedan fortsätta prestera i samma tempo.
I In treatment, som sänds varje vardag klockan 19, träffar psykoanalytikern Paul Weston (inte kbt-terapeut) fyra olika patienter, en varje dag. På fredagen träffar han sin egen analytiker.
I första avsnittet bekänner klienten sin kärlek till Paul. Något som skulle vara osannolikt i mötena med en kognitiv terapeut. Där ligger fokus på att terapeuten inte ska behövas – och relationen mellan terapeut och patient är inte lika viktig.
Det finns inga bevis för att den ena terapiformen fungerar bättre än den andra. Men samhällets terapibehov avspeglas i medierna – Sveriges radio har en egen huspsykolog och SVT söker barn och föräldrar till en terapiserie om familjerelationer.
Tv-serien In treatment är ett tecken i tiden. Kbt-prat, visst. Men den psykodynamiska mer långsiktiga terapin inne igen – för dem som har råd att unna sig lyxen med någon som lyssnar.
Läs vad andra skrivit om In treatment, kbt, terapi. Det här inlägget är pingat på intressant.se
ursprungligen publicerad i YA 2009-05-13.
Postat av Julia Svensson - 3 Kommentarer
8 tips för dig som alltid är sen. Får man ljuga om jultomten? Snart kan du få terapi i din mobil. En ny tidning med känsla!
