Julia Svensson

Jag blir förbannad – vem ska bo i lägenheter med 2,20 i takhöjd och rum utan fönster?

17th June, 2025 - Julia Svensson - No Comments

KOMMENTAR. På tre decennier har bostaden gått från att vara en grundbult i välfärdssystemet till att bli en handelsvara, en investering, något att tjäna pengar på.

Jag trodde att kulmen var nådd. Men den 1 juli i år tar Sverige ännu ett steg närmare en bostadspolitik där marknaden styr allt. Då träder Boverkets nya byggregler i kraft.

Dessa regler, som av Boverket kallas ”Möjligheternas byggregler”, har mötts av en mängd kritiska remissvar angående lämplighet, hälsa och säkerhet – men ändå har det inte gjorts mer än marginella förändringar i de föreslagna reglerna.

En uppseendeväckande förändring är att detaljerade anvisningar, som siffror, slopas. Hittills har det funnits exakta minimikrav för hur en ny bostad får byggas. Till exempel rumshöjd på 2,40 m. Dessa krav ersätts nu med formuleringar som ”tillräcklig rumshöjd”. Den som avgör vad som är tillräckligt – det är inte längre staten, alltså vi alla tillsammans, utan byggaktören, det vill säga marknaden.

Hur kan en bostad se ut med de nya reglerna? Under våren har ett verk kallat ”Exempellägenheten” turnerat från Arkdes i Stockholm till Arkitektskolan i Lund och Form Design Center i Malmö. Detta var en fullskalig modell av en lägenhet som inom en snar framtid kommer bli möjlig att bygga enligt svenska regler. Lägenheten mätte 2,20 meter i takhöjd, 20 centimeter lägre än nuvarande minimigräns.

Boverket utgår förstås från att alla byggaktörer gör sitt bästa. Tanken är att det nya regelverket ska ge bättre bostadsarkitektur. Till exempel ger de nya reglerna mer frihet att föreslå egna lösningar och främja nytänkande och flexibilitet. Detta kan säkert fungera utmärkt i en del fall. Men samtidigt har det fram till nu inte varit förbjudet med 3 meter i takhöjd – ändå har få byggt högre än 2,40.
En av få skärpningar i det nya regelverket är krav på fönster i vardagsrum och vid matplats.

När jag talar med Malmös stadsarkitekt Finn Williams, som arbetat med liknande frågor i London, rör sig Sverige med pågående avregleringar i en liknande riktning som England gjort sedan 1980-talet. Där utmynnade bristen på ansvar i den tragiska branden i Grenfell Tower 2017, ett hyreshus som renoverats med billiga och brandfarliga material.

”Jag skulle inte säga att de nuvarande förändringarna i Sverige innebär en direkt risk för att något liknande som Grenfell skulle kunna hända här – än. Däremot kan Grenfell ses som en varning om de långsiktiga risker som kan uppstå om man successivt överlåter ansvar till den privata sektorn utan tillräcklig tillsyn och kontrollmekanismer”, säger han.

I England har man till och med tagit bort krav på bygglov för vissa typer av bostäder – men efter att ha sett det undermåliga resultatet jämfört med bostäder med vanlig bygglovsprocess har man sedan 2022 infört nya Space standards, gränsvärden som måste följas.

Sverige – ett föregångsland för goda bostäder – gör sig här av med ännu en garanti för att lagen om en god bostad för alla efterlevs.

Vem kommer hamna i de sämsta lägenheterna? De som inte har råd med bättre. Jag blir förbannad över mindre.

Men nu står vi inför faktum, om en månad träder Möjligheternas byggregler i kraft.

Sveriges 290 kommuner kommer alla att behöva förhålla sig till detta, vilket kommer orsaka både huvudbry och ökade kostnader de närmaste åren. I en stor stad som Malmö finns ett rejält stadsbyggnadskontor med visioner och en stadsarkitekt med relevant erfarenhet. Men för många mindre kommuner kan det bli knivigare.

Och då står vi inför ännu större skillnader i livskvalitet både mellan centrum och periferi, och mellan dem som har och dem som inte har.

Publicerades i Sydsvenskan 2025–06–17.