Papper med skärsår
4th November, 2009 - Julia Svensson - 3 Comments
Papper – vad är grejen? Det frågade sig den uppenbarligen papperströtta bloggaren Mymlan, aka Sofia Mirjamsdotter, på Skiftesföreläsningen på Malmö högskola i måndags. Temat för kvällen var ”Papperstidningens död”. I den ekonomiska krisen sviker annonsörerna och det blir extra tydligt att papperstidningens 150-åriga intäktsmodell inte fungerar längre. Amerikanska och engelska tidningar tvingas skära ned hutlöst och de svenska står inför samma utmaning.
Sofia Mirjamsdotter upprepar sig: Papper – vad är grejen? It-talibanen Joakim Jardenbergs (vd på Mindpark) medicin är att redan nu sluta ge ut papperstidning och istället banta ner Sydsvenskans journaliststyrka till fjorton webbreportrar.
Att framtiden är internet är självklart för två som försörjer sig på att propagera just detta. Men ekvationen är inte så enkel – det är ännu papperstidningen som drar in pengarna.
Det finns olika scenarion. Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström, som tror på ett samspel mellan papper och webb, menar att papperstidningen i framtiden kommer få samma roll som vinylskivan – något man köper för känslans skull. I Danmark, till exempel, går utvecklingen mot en sorts elittidningar – dyra och med färre prenumeranter.
Guardian har avskedat journalister och rekryterat bloggare. Jardenberg och Mirjamsdotter pratar sig varma för medborgarjournalistik, privatpersoner som bloggar och drivs av personligt engagemang. Det är självklart att bevakningen skulle påverkas om tidningen allt
tydligare riktas till en bemedlad medelklass.
Liksom att journalistiken blir lidande i en värld där allt måste vara gratis. Den oavlönade ”medborgarreportern” får problem med objektiviteten. Eller måste ha ett jobb vid sidan om.
Internet sägs vara demokratiskt. Men det är också en demokrati som förutsätter en bärbar dator eller en dyr Iphone.
Publicerat i Sydsvenskan 2009-11-04.
Sparat under: media, publicerat, Sydsvenskan
3 Kommentarer
Joakim Jardenberg
November 5th, 2009 at 4:15 am
Ja, papperstidningen drar in mest pengar. Men den står också för den övervägande delen av kostnaderna. Det är inte sydsvenskan.se som gör att man har förluster på 60-100 miljoner trots hårda sparpaket. Man kan inte bara titta på intäkterna, i synnerhet som den gamla modellen tydligt har visat en minskande lönsamhet sedan mååånga år.
Något behöver göras, men alldeles för få är beredda att tolka siffrorna på riktigt.
Joakim Jardenberg
November 5th, 2009 at 4:18 am
Glömde en sak, demokratiaspekten. En prenumeration på Sydsvenskan är sannerligen inte gratis… (utöver alla andra demokratiska aspekter som internet tillför i form av möjlighet till egen medverkan, obegränsad spridning etc)
Jonas
November 29th, 2009 at 12:53 am
I de flesta svenska mediehus går pappret plus, medan internet har svaga förluster och eventuella gratistidningar stora diton.
Man kan inte bara titta på kostnaderna heller;)
Och Sydsvenskan är egentligen ett uselt exempel eftersom det länge varit en skyddad verkstad med mastodont organisation både på redaktionssidan och marknadssidan.
Kommentera
Du måste vara inloggad f�r att kommentera.