28th May, 2009
.
Det här är vad alla arkitekter i Paris pratade om när jag var där för några veckor sedan. Med tanke på att utställningen pågår till november pratar de antagligen fortfarande om det.
Sarkozys stora tävling. Grand Pari(s). Pari = utmaning. Ja ni fattar.
Idag har jag skrivit en krönika om det i Sydsvenskan
På bilden är Atelier Grumbachs förslag på nya avlånga Paris – som sträcker sig till Seines mynning i Atlanten.
Postat av Julia Svensson - 1 Kommentar
20th May, 2009
Malmös identitet var ämnet för Spiks samtalskväll på Bastionen i Malmö i måndags.
Lovorden haglade: Malmö är porten till Östersjön, porten till Sverige och porten till kontinenten. I egenskap av ”second city” slipper Malmö hysa slott, kung och huvudkontor och kan vara experimentellt, vågat, urbant. Malmös attraktivitet handlar om att staden är ofärdig – det finns fortfarande oexploaterade platser där spontan kreativitet kan frodas.
Men vill vi att Malmö ska fortsätta vara en kontrasternas stad, poor but sexy? Och finns det i trångbodda Malmö egentligen plats för alla hippa visioner?
Som forskaren Elisabet Högdahl så klokt inflikade: kanske ska vi fokusera på det viktiga istället?
Till exempel hjälpa Sveriges fattigaste barn – och inte bara skuffa bort dem när Sevedsplan gentrifieras.
Det är sekundärt, men möjligen intressant i sammanhanget, att diskutera hur levnadsstandarden kan höjas utan att den kreativa Malmösjälen går förlorad. För det, det är en risk vi måste ta.
Publicerat i Sydsvenskan 2009-05-20.
ps I kväll, 18.30 på Rasoir, intervjuar Resumés Viggo Cavling Ilmar Reepalu om Varumärket Malmö. Malmös identitet – del två?
Läs andra bloggares åsikter om malmö, gentrifiering. Det här inlägget är pingat på intressant.se
Postat av Julia Svensson - Kommentera
19th May, 2009
Gamla inredningstrender och nya internetvanor. Böckerna riskerar att bytas ut mot vita väggar och virtuella bibliotek. I Sydsvenskan i söndags kollade jag hur stadigt bokhyllan egentligen står i våra hem.
Mitt reportage om bokhyllans framtid finns att läsa här.
Postat av Julia Svensson - 2 Kommentarer
15th May, 2009
När första säsongen av psykologserien In treatment började rulla på SVT i måndags hade jag hunnit läsa om halva Erica Jongs Rädd att flyga.
I boken reser en ung kvinna, som är gift med en psykoanalytiker, iväg på psykologkonferens och kärar ner sig i en annan psykoanalytiker. Med båda karlarna bedriver hon ständigt bråk in the name of Freud, barndomen och det undermedvetna. 1970-talets Amerika innan den kognitiva beteendeterapin slog igenom.
På psykologitimmarna på gymnasiet var Pavlovs hundar det närmaste vi kom kognitiv beteeterapi (kbt). På psykologi kurs A på universitet några år senare var kognitionskapitlet däremot ett av de viktigaste. Även om kbt 1999 mest var ett amerikanskt fenomen.
Vi vet vad som hände sen. Vi känner till kbt:ns segertåg över västvärlden. Kbt som snabbt botemedel för vanlig ångest, panikångest, tvångssyndrom, bulimi, sömnsvårigheter, oro, alkoholism och andra destruktiva –ismer.
I Sverige vill Socialstyrelsen nu låta kbt ersätta antidepressiv medicinering av olika slag. Metoden fokuserar på snabba resultat, med utgångspunkten att alla människor fungerar ungefär likadant. Terapeuten använder sig av en effektiv modell för att komma tillrätta med patientens symptom. Slutmålet är att patienten ska funka som sin egen terapeut.
Att den långsamma psykodynamiska terapin fått träda tillbaka är precis som det ska. Kbt:ns synsätt passar utmärkt när allt handlar om projekt och individansvar. Projektanställningar, projekt: familj och projekt: livet. Mår någon dåligt är det i första hand symptomen som bör fixas. Människan som robot: ska helst kunna laga sig själv och sedan fortsätta prestera i samma tempo.
I In treatment, som sänds varje vardag klockan 19, träffar psykoanalytikern Paul Weston (inte kbt-terapeut) fyra olika patienter, en varje dag. På fredagen träffar han sin egen analytiker.
I första avsnittet bekänner klienten sin kärlek till Paul. Något som skulle vara osannolikt i mötena med en kognitiv terapeut. Där ligger fokus på att terapeuten inte ska behövas – och relationen mellan terapeut och patient är inte lika viktig.
Det finns inga bevis för att den ena terapiformen fungerar bättre än den andra. Men samhällets terapibehov avspeglas i medierna – Sveriges radio har en egen huspsykolog och SVT söker barn och föräldrar till en terapiserie om familjerelationer.
Tv-serien In treatment är ett tecken i tiden. Kbt-prat, visst. Men den psykodynamiska mer långsiktiga terapin inne igen – för dem som har råd att unna sig lyxen med någon som lyssnar.
Läs vad andra skrivit om In treatment, kbt, terapi. Det här inlägget är pingat på intressant.se
ursprungligen publicerad i YA 2009-05-13.
Postat av Julia Svensson - 3 Kommentarer
