need to talk

15th May, 2009 - Julia Svensson - 3 Comments

När första säsongen av psykologserien In treatment började rulla på SVT i måndags hade jag hunnit läsa om halva Erica Jongs Rädd att flyga.

I boken reser en ung kvinna, som är gift med en psykoanalytiker, iväg på psykologkonferens och kärar ner sig i en annan psykoanalytiker. Med båda karlarna bedriver hon ständigt bråk in the name of Freud, barndomen och det undermedvetna. 1970-talets Amerika innan den kognitiva beteendeterapin slog igenom.

freudPå psykologitimmarna på gymnasiet var Pavlovs hundar det närmaste vi kom kognitiv beteeterapi (kbt). På psykologi kurs A på universitet några år senare var kognitionskapitlet däremot ett av de viktigaste. Även om kbt 1999 mest var ett amerikanskt fenomen.

Vi vet vad som hände sen. Vi känner till kbt:ns segertåg över västvärlden. Kbt som snabbt botemedel för vanlig ångest, panikångest, tvångssyndrom, bulimi, sömnsvårigheter, oro, alkoholism och andra destruktiva –ismer.

I Sverige vill Socialstyrelsen nu låta kbt ersätta antidepressiv medicinering av olika slag. Metoden fokuserar på snabba resultat, med utgångspunkten att alla människor fungerar ungefär likadant. Terapeuten använder sig av en effektiv modell för att komma tillrätta med patientens symptom. Slutmålet är att patienten ska funka som sin egen terapeut.

Att den långsamma psykodynamiska terapin fått träda tillbaka är precis som det ska. Kbt:ns synsätt passar utmärkt när allt handlar om projekt och individansvar. Projektanställningar, projekt: familj och projekt: livet. Mår någon dåligt är det i första hand symptomen som bör fixas. Människan som robot: ska helst kunna laga sig själv och sedan fortsätta prestera i samma tempo.

I In treatment, som sänds varje vardag klockan 19, träffar psykoanalytikern Paul Weston (inte kbt-terapeut) fyra olika patienter, en varje dag. På fredagen träffar han sin egen analytiker.

I första avsnittet bekänner klienten sin kärlek till Paul. Något som skulle vara osannolikt i mötena med en kognitiv terapeut. Där ligger fokus på att terapeuten inte ska behövas – och relationen mellan terapeut och patient är inte lika viktig.

Det finns inga bevis för att den ena terapiformen fungerar bättre än den andra. Men samhällets terapibehov avspeglas i medierna – Sveriges radio har en egen huspsykolog och SVT söker barn och föräldrar till en terapiserie om familjerelationer.

Tv-serien In treatment är ett tecken i tiden. Kbt-prat, visst. Men den psykodynamiska mer långsiktiga terapin inne igen – för dem som har råd att unna sig lyxen med någon som lyssnar.

Läs vad andra skrivit om , , Det här inlägget är pingat på intressant.se

ursprungligen publicerad i YA 2009-05-13.

Sparat under: psykologi, publicerat, YA

3 Kommentarer

Ola Wong

May 18th, 2009 at 3:16 am    

En finsk fotografkompis: http://www.uusheimo.com

Ola Wong

May 18th, 2009 at 3:20 am    

Fast om: “terapeuten använder sig av en effektiv modell för att komma tillrätta med patientens symptom. “så är det väl ett bevis för att den ena terapiformen fungerar bättre än den andra, åtminstone om man tar in tidsaspekten som en faktor – och det bör man väl. Om man jämför med annan medicin, exempelvis för magsjuka, så är det rimligtvis bättre att slippa diarre på 1 dag än 20 års behandling (å andra sidan, vid det laget har man säkert börjat uppskatta sin magsjuka och har svårt att tänka sig ett liv utan den) Kram, Ola

Julia Svensson

May 18th, 2009 at 9:23 pm    

kära du vi har inte hörts på år och dar och du går till attack på bloggen. fasoner.
det är ett tecken i tiden att kbt är så inne just nu, liksom annat så resultatorienterat. det kan man tycka vad man vill om. men det är det jag har försökt belysa i texten – som inte är en kritik av kbt. själv tycker jag en kombination av de båda formerna vore det bästa. om trettio år är kbt vandrat samma väg som psykoanalysen och ses som förlegad och 00-talsmässig.
när kommer du hit egentligen så man får lära dig lite hyfs?

Kommentera

Du måste vara inloggad f�r att kommentera.