Högsta kastens köttbrudar
20th January, 2010
För några år sedan blev jag vegetarian. Det gick sådär. Min kille kom på att jag tjuvåt av den rökta korven. Min familj uppmuntrade mig med Stora Vegetariska Kokboken men tog aldrig den vegetariska livsföringen riktigt på allvar, utan bjöd mig på ickedäggdjuret kyckling närhelst de fick tillfälle. Jag framhärdade i ett och ett halvt år. Sen flyttade jag till Danmark, där det låg bacon på alla mackor i skolans kafeteria.
För ett par veckor sedan blev jag bjuden på auberginegratäng hemma hos min matbloggande väninna (matmani.wordpress.com). Saltkaret var framsatt och skålen med parmesanost ordentligt fylld. Det behövs nämligen när man äter middag med vegetarianerna – deras mat är ju per definition lite smaklösare än annan mat. Sa vi, de tre köttätarna kring bordet.
Varför jag blev inbjuden till vegetarianmiddagen vet jag inte, men jag antar att det handlar om de mekanismer som gör att folk utgår från att jag är vegetarian. Kanske är det något med håret.
På bloggen taffel.se konstaterar Lisa Förare Winbladh och Isobel Hadley-Kamptz, efter att ha sett slaktaren Dario Cecchini in action, att slaktaren har efterträtt kocken som matstjärna.
I höstas kom Håkan Fällmans stora kokboksbibel Kött. Och i vårens bokutgivning finns i alla fall ett par, tre titlar med tema grillat.
Även om män nuförtiden koketterar med surdegsbak har grillen och köttet alltid varit deras område. Mannens köttfrossa förvånar lika lite som hans bukfetma. Men där kvinnorna är tongivande, bland matälskarna och de som skriver de seriösare matbloggarna, är vegetarian antagligen det ohippaste du kan vara just nu. Kanske var bantarna de första att omfamna köttet, men nu handlar det varken om Atkins eller midjemått. Det handlar om långkok och gristarmar.
Köttväninna nummer två säger: Om jag hade satt mig in i kötthanteringen och ekologiaspekten skulle jag förmodligen bli vegetarian direkt.
Men inte är det särskilt svårt att hitta information i ämnet. I höstas kom Torbjörn och Ylva Espings bok ”Monsterbiff till middag”, som handlade om köttindustrins moraliska förfall i jakten på lönsamhet. Sen följde den medialt uppmärksammade grisskandalen, då många skinkor stoppades på grund av filmer som avslöjade föga förvånande vanvård. Men i det aktuella klimatet blir konsekvensen av detta bara att efterfrågan på så kallat ”glada” julskinkor ökar, inte att köttkonsumtionen minskar.
Köttjejerna frossar i djur, som männen alltid gjort. De äter på den nyöppnade Malmökrogen Bastard, som specialiserar sig på inälvsmat (glad inälvsmat). Och inälvsfrossarna är de som står högst i rang bland de hängivna karnivorerna.
Själv äter jag mest kött när jag blir bjuden, men för att hamna i den högsta kasten behöver man bara tacka ja. Idag bjöd min surdegsbakande kollega till exempel på hemlagad kycklingleverpastej. Och jag har ju faktiskt alltid gillat blodkorv.
Ursprungligen publicerad i Ystads Allehanda 2010-01-20.
Postat av Julia Svensson - Kommentera
